Politicians rarely seem to agree on much, but when it comes to taxing us for one thing or another, most—though not all—suddenly find themselves in complete agreement. It is not uncommon for the environment to be cited as a justification for illogical taxes, where the primary tool for “saving the planet” seems to be nothing more than making life miserable for ordinary people. Much like the debate surrounding End-of-Life Vehicles (ELVs)—that is, what happens to old, discarded vehicles—the Swedish Society for Nature Conservation has now taken note of the fact that such vehicles are currently exempt from taxation. In their view, to accelerate the phasing out of these “environmental villains,” they, too, must naturally be taxed.
It is, as usual, a shortsighted abuse of power, driven by a misguided desire to save the planet. Over the years, the EU’s influence over our lives has grown far too significant; and because we Swedes seem to constantly strive to be the “best in the class,” our politicians have decided that we shouldn’t just follow EU guidelines—we have to go one better. Of course, what constitutes “better” is a matter of definition, depending entirely on where you sit and from which perspective you view the issue. In truth, it seems many politicians have lost touch with reality, appointing themselves as the nation’s moral arbiters—a role for which they are entirely ill-suited. Politicians are elected by the people to run the country and implement the changes that we, the voters, wish to see. Some are worse than others, and the fringe elements of the environmental movement—representing only a tiny fraction of the population—have made themselves heard far too loudly; they have shouted with such intensity that even the “less bad” politicians have ended up adopting many of their arguments.
Perhaps our planet is under threat, and naturally, we should all take care of animals, the natural world, and ourselves—this was a given for our ancestors, and it should be equally obvious to any reasonably sensible *Homo sapiens*. However, the solution is hardly to discard perfectly functional items, only to replace them with new ones that are far more resource-intensive, short-lived, and expensive. To any rational person, the solution ought to be reducing the consumption of junk—lowering overall consumption—and reusing things for as long as humanly possible. And that is something we happen to be exceptionally good at. So, if you find yourself talking to someone who either doesn’t grasp this or refuses to, explain that for 1,500 kronor, you can convert your V8 engine to run on gas; you can fuel your diesel vehicle with rapeseed oil; and you can run your motorcycle on methanol or alkylate fuel. By doing so, you not only reduce emissions but also lessen the need to inflict new wounds upon nature. You’ve spared children from having to extract raw materials for new Teslas, and you’ve helped safeguard property rights and free will—all while keeping the world a bit more beautiful for a while longer. We shouldn’t be taxed; we should be paid for our service to society. Furthermore, we ought to be hailed as the greatest environmentalists of all.
After all, if you take a close look at everything influenced by the environmental movement, you’ll find that most of their “brilliant” solutions are really just about money. People are coerced into choosing one thing or another, depending on the latest whim or the newest “scientific findings.” They firmly claim to pursue an evidence-based policy, yet the evidence is just as easily refuted. They never offer concrete proposals that actually lead to a better environment; instead, they use the “carrot and the stick” to force people to comply—and, oh yes, to buy new things: cars, clothes, and motorcycles. They are “useful idiots” for the venture capitalists, who are laughing all the way to the bank.
Stand your ground and keep salvaging old things. Keeping them alive is one of the best things we can do. So, follow our lead—put on your “tinfoil hat” to avoid being force-fed the rubbish they spread. Just remember to take it off occasionally; after all, every now and then, a genuinely good invention does emerge—one that shifts the world in the right direction. Hope, after all, is the last thing to leave us.
Link to the Swedish Society for Nature Conservation’s statement
Politiker verkar inte vara överens om speciellt mycket, men när det kommer till att beskatta oss för det ena eller det andra verkar dom flesta, inte alla, plötsligt helt överens. Inte helt sällan används miljön som ett skäl till ologiska skatter och verktyget för att rädda planeten verkar endast bestå i att göra livet surt för vanligt folk. Precis som i diskussionen om EVS det vill säga vad som händer med gamla uttjänta fordon har nu svenska naturskyddsföreningen kommit på att gamla fordon är skattebefriade och för att enligt dom, påskynda utfasningen av våra” miljösvin” behöver dessa naturligtvis också beskattas….
Som vanligt insiktslöst maktmissbruk i någon slags missriktad vilja att rädda planeten. EU’s makt över våra liv har genom åren fått alldeles för stor betydelse och eftersom vi svenskar tydligen konstant strävar efter att vara bäst i klassen, har våra politiker inte bara bestämt att vi ska följa EU’s riktlinjer, vi ska dessutom vara lite bättre. Nu är ju bättre en definitionsfråga och helt och hållet beroende av vilken stol man sitter på och ur vilket perspektiv den aktuella frågan skådas ur. I sanningens namn tycks flertalet politiker tappat verklighetsförankringen och utsett sig själva till landets pekpinnar. Inget kunde vara mer fel. Politiker är folkvalda för att driva landet och genomföra förändringar som vi, väljarna vill se. Vissa är sämre än andra och miljörörelsens marginella procent hörs alldeles för mycket och har skrikit så högt att till och med dom mindre dåliga politikerna köpt många av argumenten.
Kanske är vår planet hotad och givetvis ska vi alla vara rädda om både djur, natur och oss själva, det var självklart för våra förfäder och det är nog självklart för varje normalt funtad homo sapiens, men lösningen är knappast att slänga väl fungerande saker för att ersätta med betydligt mer resurskrävande, kortlivade och dyra nya. Lösningen enligt varje normalt tänkande människa borde väl ändå vara att minska förbrukningen av skit, minska konsumtionen överlag och att återanvända så länge det nånsin går. Och just det är vi riktigt bra på. Så pratar du med nån som varken fattar eller vill fatta förklara då att du kan för 1500 riksdaler konvertera din V8 till gasdriven, du kan tanka din diesel på rapsolja och din hoj kan du köra på Methanol eller alkylatbränsle samtidigt som du sparar utsläpp visar du också att du minskat behovet av att skapa nya sår i naturen, du har räddat livet på några barn som slipper bryta råmaterial till nya teslor och du har bidragit till att säkra äganderätten, fri vilja och förskönat världen ett tag till. Vi borde inte beskattas, vi borde få betalt för vår samhällstjänst. Och dessutom framhållas som dom största miljövurmarna av alla.
För skärskådar du allt som miljörörelsen påverkat handlar dom flesta av deras eminenta lösningar om pengar. Man tvingar människor att välja det eller det, allt efter dagsform eller nya “rön”. Man hävdar med bestämdhet att man driver en evidensbaserad politik, men bevisen går lika ofta att motbevisa, man har aldrig konkreta förslag som faktiskt leder till en förbättrad miljö istället använder man piska och morot för att tvinga folk att lyda och ja just det, köpa nya saker, bilar, kläder och hojar. Nyttiga idioter för riskkapitalisterna som jublar hela vägen till banken.
Stå på dig och fortsätt att ta rätt på gamla saker. Att hålla dom vid liv, är det finaste vi kan göra, så gör som vi ta på dig “foliehatten” så slipper du matas med dyngan dom sprider, men ta av den ibland för hur det än är ibland dyker det upp en och annan bra uppfinning som förändrar världen i rätt riktning. Hoppet är trots allt det sista som överger oss.
