Klicka på bilden för att läsa den som bädderbar tidning./Click on image to read as scrollable magazine.
Mia Kristoffersson Photos Johan Bävman
***Supporta vårt arbete genom att swisha valfritt belopp på 123 347 78 66 eller via paypal. Tack så mycket!
Support our work by paypal. Thank U so much!***
Jag erkänner, kan helt enkelt inte låta bli att kolla annonser, trots att jag sällan letar. Vem vet det kanske dyker upp något man inte visste att man behövde. Som en cool Järnsporre till exempel. Nä nu behövde jag inte just den, men däremot behövde den visas för dig och resten av alla hojbyggare eller för all del spekulanter på en extremt fin liten chopper. Så jag kontaktade helt enkelt säljaren och byggherren John Ripa och frågade om jag fick göra en artikel och det fick jag så här kommer den.
Med noll erfarenhet av att bygga hojar, men eventuellt med en del hjälp från kompisar i Odd Luck garage förvandlade John Ripa ett skabbigt gulmålat “blocketfynd” till en både superfin och superbra cykel på bara en enda vinter.
John Ripa köpte Järnsporren 2021, någonstans uppåt landet. Gulmålad och fullsketen med klistermärken verkade den här cykeln från 1974 vara ok, även om säljaren nämnde några smågrejor, var John först trygg med sitt köp och planen var att sätta igång och bygga drömhojen direkt. Men ibland är verkligheten inte lika bra som sagan och efter att ha fått reda på att cykeln gått utan smörjning, bestämde sig John för att först och främst få ordning på drivlinan för att veta att han hade en så driftsäker cykel som möjligt.
När motor, el och den berömda järnsportsterkopplingen var i ordning var det dags att hugga tag i chopperbyggandet. En bakram från Led Sled USA köptes hem och kompisen Markus Wangård som har både jig och svetskunskap hjälpte till att stela ramen.
Knäcken ovanför “sadelstolpen” var bara snygg och inte en bakvänd flört med Denver, bekräftar John.
Basen var färdig och nu skulle allt det där som gör en komplett hoj dit. Tanken som undertecknad trodde var en peanut från någon eftermarknadsfirma visar sig vara en tank från en gmmal NSU. Moldning har John själv fixat.Även Sissyn är hemmasmide i rostfritt av John själv men en hel del har köpts in och monterats as is eller med enklare modifieringar för att passa bygget. Handreglagen kommer från Kustom Tech, Andersson fotpinnar, baklampa Prism Supply och bakskärmen är en Mantarey från Lowbrow.
Luftburken är ett swapfynd och den sitter på en CV-förgasare eftersom John tröttnade på den lynniga Bendix-förgasaren. Sadeln har John tillverkat själv men fått hjälp med överdraget.
Lacken som håller riktigt hög kvalitet är även den Johns egen. Flammorna gjorde Jack Holsten men John la ner en ansenlig mängd tid och arbete på att slipa, lacka och göra om trill det blev så bra så att han kunde känna sig nöjd.
Järnsportstern som ursprungligen är en 1974 XLCH är högerväxlad och med enbart kick. Fram till 1973 var det skillnad motormässigt på en XL och en XLCH där CH står för Competion Hot och var lite vassare motormässigt än en XL. Att den är högerväxlad berodde sannolikt på den tiden tävlade mot sina engelska konkurrenter där märken som BSA, Triumph och Norton snodde åt sig stora marknadsandelar. Konkurrens eller inte, men en järnsportster väger nästan hundra kilo mer än en Triumph från samma tid och det visade sig att motorerna inte var speciellt värmetåliga vid långvarigt höga varv varför Harley tog fram en aluminiummotor för race istället. Sportstern är trots sina kilon en ganska smidig cykel och med en stelas ram får man bort ett gäng kilon. Johns cykel är byggd utan krångel, med precis sådär rätt stuk som gör att den ser ganska lätt ut, men utan att spreta. Ja vi gillar den som tusan och ville visa er ännu ett skitsnyggt järnsportsterbygge. Varsågoda!
I admit, I simply can’t help but check the ads, even though I rarely search. Who knows, maybe something you didn’t know you needed will pop up. Like a cool Ironhead for example. Well, I didn’t need it, but it needed to be shown to you and the rest of all the bike builders or anyone looking for an extremely nice little chopper. So I simply contacted the seller and builder John Ripa and asked if I could do an article and I could, so here it is.
With zero experience in building bikes, but possibly with some help from friends at Odd Luck Garage, John Ripa transformed a crappy yellow painted “ad find” into a both super nice and super good bike in just one winter.
John Ripa bought the Ironhead in 2021, somewhere upcountry. Painted yellow and covered in stickers, this 1974 bike seemed to be okay, even though the seller mentioned a few small things, John was initially confident with his purchase and the plan was to get started and build his dream bike right away. But sometimes reality is not as good as the story and after finding out that the bike had been running without lubrication, John decided to first and foremost get the engine in order to know that he had the most reliable bike possible.
Once the engine, electrical system and the famous Ironhead clutch were in order, it was time to get down to chopper building. A rear frame from Led Sled USA was purchased and John’s friend Markus Wangård, who has both jig and welding skills, helped rigid the frame.
The bend above the “seatpost” was just nice and not a reverse flirtation with Denver, confirms John.
The base was finished and now all the things that make a complete bike would go there. The tank that the writer thought was a peanut from some aftermarket company turns out to be a tank from an old NSU. John fixed the molding himself. Even the Sissyn is home-forged in stainless steel by John himself but a lot has been bought in and installed as is or with simpler modifications to fit the build. The hand controls are from Kustom Tech, Andersson footpegs, rear light Prism Supply and the rear fender is a Mantarey from Lowbrow.
The airbox is a swap find and it is mounted on a CV carburetor because John got tired of the moody Bendix. John made the saddle himself but got help with the cover.
The paint, which is of really high quality, is also John’s own. The flames were made by Jack Holsten but John put in a considerable amount of time and work on sanding, painting and remaking the trill, until it turned out so well that he could feel satisfied.
The Iron Sportster, which is originally a 1974 XLCH, has geat change on the right hand side and are only equipped with a kick starter. Until 1973, there was a difference in engines between an XL and an XLCH, where CH stands for Competition Hot and was a little sharper in engine terms than an XL but from 1974 the engines are the same in theese two models. The fact that it is right-handed was probably due to the fact that at that time it was fighting against its English competitors, where brands such as BSA, Triumph and Norton were grabbing large market shares. Competition or not, but an Iron Sportster weighs almost a hundred kilos more than a Triumph from the same time and it turned out that the engines were not particularly heat-resistant at high rpm for a long time, which is why Harley developed an aluminum engine for racing instead. Despite it’s kilos, the Sportster is a fairly agile bike and with a stiff frame you can lose a bunch of kilos. John’s bike is built without fuss, with just the right style that makes it look quite light, but without being bulky. Yes, we like it like hell and wanted to show you another awesome Ironhead Sportster build. Enjoy!
